Det ska bli intressant att se om majoriteten vill ta reda på detta innan läsåret har tagit slut.  Tidigare år har vi fått redovisning när läsåret varit avslutat men nu har vi chans att agera ifall det inte finns tillräckligt innevarande läsår. Skolläkare och skolsköterska är viktiga delar i elevhälsoarbetet för att alla barn ska må bra och få en bra start i livet.

Hade LOV funnits i Göteborg hade non-profit organisationer kunnat utveckla och förbättra för våra äldre. För införs LOVen skulle de utförare som uppfyller de krav kommunen beslutat godkännas. Det handlar inte om någon priskonkurrens utan det är kvalitén som kommer att avgöra vem som får den enskildes förtroende att få utföra till exempel hemtjänst.  Jag tycker att kommunen har en skyldighet att ta tillvara på det engagemang från andra som finns för att utveckla Göteborg till en bättre stad för i det här fallet våra äldre, utan att tumma varken på kvalité eller kringgå lagar.  LOV ger den möjligheten.

Vad ska då göras? Den nya skollagen är ett steg i rätt riktning. Rektors ansvar och möjligheter kommer att innebära att det pedagogiska ledarskapet tydliggörs i skolan. Men det handlar om så mycket mer. Elevhälsovården måste fungera. Skolhälsovården, specialpedagoger, kuratorer och psykologer måste ge det stöd som det enskilda barnet behöver för att nå målen i skolan. Skolläkartillgången har till exempel varit minimal för Kortedalas skolor tidigare år.

Göteborgs stad har ansvar att ge skolorna förutsättningar för att klara sitt uppdrag, och därmed förse dem med tillräckliga resurser. En skolpeng som inte passerar en stadsdelsnämnd är därför enligt min mening att föredra framför det resursfördelningssystem som majoriteten i Göteborg använder. Först då säkerställer man att resurserna hamnar rätt. Målet måste vara 100% behöriga till gymnasiets nationella program nästa år. För barnens skull!

Efter förra söndagens skyfall försvann strömmen för Kannebäcksskolan i Göteborg. Det gjorde att skolan var utan ström i 10 dagar. Inga kreativa lösningar kom till undsättning. Känns mycket märkligt att en så stor kommun som Göteborg inte snabbare kan lösa en sådan här situation år 2011. Misstänker att om elförsörjningen till Stadshuset med kommunalråden hade försvunnit hade det inte tagit lika lång tid…

På samma sätt försvann barnperspektivet när beställningar av skolskjutsar skulle läggas av stadsdelsförvaltningarna istället för av skolan själv inför höstterminen. En del av barnen som går på Kannebäcksskolan döv- och hörsel har haft haft samma chaufför i flera år.Men när beställningsarbetet lades på respektive hemmastadsdel ändrades detta för vissa barn utan att föräldrar och barn informerades. Här talar vi om barn som i vissa fall behöver samma rutiner varje morgon och utan någon som helst föraning står helt plötsligt någon annan chaufför där för att majoriteten valt att lägga ut pengarna på stadsdelarna istället. Tala om barnperspektivet som försvann!

Äldreombudsmannen ska fungera som kontaktperson gentemot personal, politiker och tjänstemän men också ha utvärderande funktioner genom att t ex göra stickprovskontroller. En annan viktig del är att samtala med personalen för att kunna hitta lösningar på problem. Huvuduppgifterna för en äldreombudsman är dock att bistå den äldre och eller deras anhöriga samt att lyssna, ge råd och stöd. Att hänvisa och förmedla kontakter till ansvariga, liksom att dokumentera och följa upp inkomna synpunkter ingår också. För att ytterligare stärka god vård och omsorg behöver äldreombudsmannen etablera kontakter med företrädare och organisationer och samarbete med Länsstyrelsens äldreskyddsombud.

 Det finns gott om goda exempel. Stockholm, Uppsala, Borås, Trelleborg, Södertälje, är några av de kommuner som har valt att införa äldreombudsmän. Nu är det dags att Göteborg också gör det!

För några månader sedan beviljade Hjälpmedelsinstitutet medel till Göteborg som en av tre kommuner i Sverige och nu är också en EU-ansökan beviljad för att ta ytterligare kliv på det här området. 

Äldreministern fick också information av Lars Brickzén och Kerstin Karlsson, Senior Göteborg, om vilka hinder och möjligheter det finns i utvecklandet av teknik i hemmet för äldre.

Med på besöket var även David Lega, kommunalråd (KD) och Lars Josefsson, BHT.

Den rödgröna röran i Kommunstyrelsen i Göteborg avslog idag Fenestras ansökan om att starta skola i Kviberg. I 10 års tid har SDN Kortedala kämpat för att en skola i Kvibergs ska byggas men inte lyckats. För några veckor sedan dök Fenestras ansökan upp på remiss i SDN Östra Göteborg och KD, M, FP och MP tillstyrkte ansökan utifrån att detta var en möjlig väg att faktiskt se till att en skola finns i Kviberg som alla är överens om behövs. Visserligen är inte sista ordet sagt i frågan för Skolinspektionen har sista ordet men frågan är hur länge barnen kan vänta på en skola i Kviberg.

En del med  Downs syndrom kan ha svårt att uttrycka sig i tal och då används ibland  tecken som stöd till talet. När man använder ”Tecken till tal” talar man som vanligt och tecknar det/de viktigaste ordet/orden i det man säger. Tecken som stöd till talet används mer och mer och bland annat har man sett att i förskolor med barn med annat modersmål än svenska fungerar detta  alldeles utmärkt.  Att kunna kommunicera med andra i samhället är en förutsättning för delaktighet och tillgänglighet. Att göra ytterligare satsningar på Tecken till tal är viktigt för att ge alla barn en bra start i livet.

När jag fick reda på att lagen inte följts, trots att vi avsatt pengar till barnsekreterare blev jag självklart helt förfärad, arg och förtvivlad och tog genast initiativ till yrkande som alla partier gick med på. Mitt initiativ gick ut på att förvaltningen skulle redovisa hur arbetet med lagen följs. Skrivningar fanns som var tydligare mot förvaltnings uppenbara brister men det ställde inte alla partier upp på så skrivningen mildrades. Först efter mitt agerande har det införts rutiner och kontroller för att inga barn i framtiden ska bli ”glömda”.

——–

Yrkande (KD), (M), (FP), (S), (MP), (V)                    SDN Kortedala

Utfärdat 2010-10-26

 Angående familjehemsplacerade barn

 Både Länsstyrelsen och kommunens revision har de senaste åren uppmärksammat bristerna vad gäller den uppföljning som skall ske var 6.e månad i form av besök av socialtjänsten hos de familjehemsplacerade barnen.

 Nämnden har vid ett flertal tillfällen diskuterat frågan och i vårt budgetarbete under de senaste åren har frågan varit uppe. I både 2009 och 2010 års mål- och inriktningsdokument tas frågan upp. Pengar har avsatts till barnsekreterartjänster för att tillgodose lagens krav. Nämnden har därmed skapat förutsättningar för att uppfylla lagens krav.

 Till sammanträdet i november önskar nämnden en redovisning hur arbetet med att följa lagens krav har fortskridit. Dessutom önskar nämnden en sammanställning som visar att alla familjehemsplacerade barn har haft besök av socialtjänsten de senaste 6 månaderna.

FÖRSLAG TILL BESLUT

Stadsdelsnämnden föreslås besluta

Stadsdelschefen får i uppdrag att redovisa hur arbetet med att följa lagens krav om besök var 6:e månad av socialtjänsten hos de familjehemsplacerade barnen fortskridit till sammanträdet i november.

Stadsdelschefen får i uppdrag att redovisa en sammanställning som visar att alla familjehemsplacerade barn haft besök av socialtjänsten de senaste 6 månaderna till sammanträdet i november

.